Byggbranschen klimatmål: Effektiva strategier för hållbar framtid
Byggbranschen spelar en viktig roll för att nå Sveriges klimatmål och bidrar till både direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser.
Branschen har som mål att 2030 minska sina utsläpp med 50% jämfört med 2015 samt att uppnå klimatneutralitet år 2045.
För att nå dessa mål är det viktigt att hela byggbranschen, från planering till utförande, tar ansvar och arbetar tillsammans för att minska sin klimatpåverkan.
Utöver att minska utsläppen från byggprocessen och byggmaterial måste även byggnader och anläggningar bli mer energieffektiva och klimatanpassade.
Hållbarhet i byggprojekt innebär att byggnaden, genom hela sin livscykel, har en minimal klimatpåverkan och skapar goda förutsättningar för en hållbar framtid.
För att klara detta krävs det innovation och ny teknik, samt en ökad samverkan inom branschen.
Nyckelinsikter
- Byggbranschen har som mål att minska växthusgasutsläpp med 50% till 2030 och nå klimatneutralitet år 2045
- Hållbara byggprojekt inbegriper energieffektivitet och klimatanpassning genom hela byggnadens livscykel
- Innovation, teknik och samverkan i branschen är avgörande faktorer för att uppnå klimatmålen
Byggbranschens Klimatmål
Byggbranschen spelar en viktig roll i Sveriges arbete för att nå klimatneutralitet till 2045.
Branschen står för en stor del av landets utsläpp av växthusgaser, både från material- och energianvändning.
För att minska dessa utsläpp och bidra till Sveriges klimatmål har byggbranschen satt upp egna klimatmål som ska uppnås på kort och lång sikt.
Ett av de viktigaste målen i byggbranschens färdplan är att halvera utsläppen av växthusgaser till 2030, jämfört med 2015. Ytterligare ett mål är att minska utsläppen med 75% till 2040, jämfört med 2015. Till sist ska byggbranschen nå klimatneutralitet till 2045.
En rad åtgärder behöver vidtas för att uppnå dessa mål. Bland annat måste byggbranschen arbeta med att:
- Minska energibehovet i byggnader
- Öka användningen av förnybara och energieffektiva material
- Utveckla cirkulära och resurseffektiva byggnadskonstruktioner
- Skapa långsiktiga samarbeten inom branschen för att driva innovation och teknisk utveckling samt främja klimatomställning
Några exempel på konkreta åtgärder som redan genomförs inom sektorn är energieffektivisering av befintliga byggnader, användning av klimatvänliga betongalternativ och byggmaterial, samt ökad användning av trä och Utvecklingen av biobaserade material är avgörande för att minska byggsektorns fotavtryck, idet dessa innovationer kan stå för en betydande del av lösningen på hur svenska bygg- och fastighetssektorn kan uppnå sina klimatmål i byggandet.
För att säkerställa att sektorns klimatmål nås och för att följa upp utvecklingen har uppföljningsverktyg och klimatscenarier som direkt påverkar Sveriges väg mot att uppnå nettonollutsläpp och en klimatneutral framtid tagits fram. Dessa verktyg hjälper aktörer i byggbranschen att följa upp sina egna klimatmål och bidra till nåendet av Sveriges klimatmål.
Utsläpp och Påverkan
Växthusgaser och Byggsektorn
Bygg- och fastighetssektorn är en viktig faktor när det kommer till utsläpp av växthusgaser. Under perioden 2008-2021 uppgick årliga utsläpp till 19,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år i snitt, där nästan 60 procent av utsläppen kommer från inhemsk produktion.
För att minska klimatpåverkan behöver sektorn sätta ambitiösa klimatmål och följa dess målsättningar. Enligt Fossilfritt Sverige, bör utsläppen av växthusgaser visa en tydligt minskande trend fram till 2025, för att kunna uppnå en minskning av utsläppen med 50% till 2030, 75% till 2040 och slutligen nå netto nollutsläpp av växthusgaser till 2045.
Byggmaterial och Utsläpp
Ett viktigt område att fokusera på när det gäller att minska utsläppen och klimatpåverkan inom byggsektorn är valet av byggmaterial.
Enligt en rapport från Naturvårdsverket, är det nödvändigt att minska utsläpp från materialproduktion och användning av energi för att sektorn ska nå netto-noll utsläpp på sikt och bidra till Sveriges klimatmål.
Det finns även möjligheter att kompensera för en begränsad mängd kvarvarande utsläpp genom att öka upptaget av kol i byggmaterial, exempelvis genom att använda sig av trä i byggnadskonstruktioner istället för betong som orsakar stora utsläpp av koldioxid.
Färdplan mot 2045
Byggindustrins Omställning
Bygg- och anläggningssektorns väg mot ett fossilfritt 2045 är både ambitiös och nödvändig för att möta Sveriges klimatmål.
Svenska byggföretag har lagt fram en gemensam färdplan inom ramen för regeringsinitiativet ”Fossilfritt Sverige.
Denna färdplan innebär en omställning av byggindustrin, där aktörer längs hela värdekedjan visar ett stort intresse för att skapa affärsmöjligheter utifrån klimatomställningen.
Sektorn har formulerat konkreta åtaganden för att vägleda dess aktörer genom omställningen. Bland dessa åtaganden finns delmålen att halvera klimatutsläppen fram till år 2030 samt uppnå nettonollutsläpp och klimatneutral verksamhet år 2045.
Strategier för Klimatneutralitet
För att nå målet om klimatneutralitet till 2045 behöver bygg- och anläggningssektorns aktörer fokusera på att minska sina utsläpp av växthusgaser.
Detta inkluderar bland annat att:
- Kartlägga utsläpp: Aktörerna ska kartlägga sina utsläpp och sätta klimatmål 4.
- Minska bränsleförbrukning: Byta ut fossila bränslen mot mer klimatvänliga alternativ.
- Effektivisera resursanvändning: Optimera användningen av material och energi i byggprocessen.
Färdplanen för bygg- och anläggningssektorn syftar till att besvara de svenska klimatlagen om att Sverige senast år 2045 ska nå klimatneutralitet.
För att hålla takten i omställningen är det viktigt för alla aktörer inom sektorn, från byggföretagen till projektledare och kommuner, att samarbeta och aktivt bidra till att realisera färdplanens mål.
Regler och Styrmedel
Boverkets Roll
Boverket är en central myndighet som spelar en viktig roll i att uppnå Sveriges klimatmål inom byggbranschen. De arbetar för att minska växthusgasutsläpp från byggsektorn och främja hållbara byggmetoder.
Boverket har viktiga befogenheter att ställa krav på byggbranschen och fastighetssektorn när det gäller energieffektivitet och klimatpåverkan.
En av deras uppgifter är att säkerställa att byggreglerna och lagstiftningen är i linje med Sveriges klimatpolitiska ramverk.
Lagkrav på Klimatdeklaration
Enligt det klimatpolitiska ramverket har Sverige satt upp mål om att minska sina växthusgasutsläpp med 63% till 75% fram till 2030 jämfört med 1990. För att nå dessa mål är det viktigt att byggsektorn också bidrar med minskade utsläpp, eftersom byggbranschen står för en stor del av Sveriges växthusgasutsläpp.
Från och med år 2022, har Sverige infört krav på klimatdeklaration för alla nya byggnader. Detta innebär att alla byggprojekt måste uppfylla vissa kriterier gällande klimatpåverkan, energianvändning, materialval och avfallsminskning.
Syftet med klimatdeklarationen är att minska bygg- och fastighetssektorns klimatpåverkan och att bidra till uppfyllandet av Sveriges klimatmål.
En klimatdeklaration är en sammanställning av klimatpåverkan från en byggnads hela livscykel, som inkluderar byggprocessen, driften, renoveringar och avveckling. Klimatdeklarationen skall redovisas i samband med bygglovsansökan och uppföljas under byggnadens livstid.
Boverkets krav på klimatdeklaration innebär bland annat följande:
- Byggnadens totala klimatpåverkan ska beräknas och presenteras i klimatdeklarationen.
- Materialval och tekniska lösningar ska dokumenteras och värderas utifrån deras klimatpåverkan.
- Byggnadens energianvändning, både under byggprocessen och vid användning, ska minimeras och optimeras.
- Avfallshantering och återvinning av material ska beaktas genom hela byggnadens livscykel.
Byggandets Livscykel
Byggbranschen spelar en avgörande roll i klimatomställningen. För att uppnå klimatmålen inom bygg- och fastighetssektorn är det viktigt att beakta livscykelperspektivet i byggnationen.
Livscykelperspektiv
Ur ett livscykelperspektiv innefattar byggprocessen samtliga skeden i en byggnads liv. Det sträcker sig från produktion av byggmaterial, själva byggandet, användning och underhåll, till slutligen rivning och återvinning.
Klimatpåverkan från byggskedet och materialvalet är av stor betydelse för att minska byggsektorns påverkan på klimatet.
En studie från 2014 visade att klimatpåverkan från byggprocessen är en viktig del av en byggnads totala klimatpåverkan. Detta inkluderar tillverkning av byggmaterial, byggtransporter – en kritisk faktor i strävan mot en energieffektiv och klimatneutral byggsektor och produktionen på byggarbetsplatserna.
Det har uppskattats att så mycket som 10-20 procent av en byggnads klimatpåverkan kan härledas till byggskedet, beroende på vilka material och byggmetoder som används. Därför är det viktigt att fokusera på att minska klimatpåverkan sett ur ett livscykelperspektiv och aktivt arbeta för att minska utsläppen vid varje steg i processen.
Byggmaterial: Valet av byggmaterial spelar en betydande roll för att minska klimatpåverkan. Minska användningen av icke förnybara resurser och substituera dem med mer hållbara alternativ, som till exempel KL-trä och återvunna material.
Byggprocessen: Implementera energieffektiva och klimatsmarta metoder under själva byggandet, såsom att använda eldrivna maskiner istället för att förlita sig på fossila bränslen.
Användning och underhåll: Underhåll och energieffektivitet under byggnadens drift är viktiga komponenter för att minska klimatpåverkan över tid. Genom att tillämpa energieffektiva system och smarta lösningar såsom självjusterande belysning och värme kan energianvändningen minskas.
Rivning och återvinning: Återvinning och återanvändning av material vid rivning är en crucial del för att minimera klimatpåverkan från byggbranschen. Genom att se till att materialen får nytt liv och kan användas i nya byggprojekt undviks onödig klimatpåverkan från tillverkning av nya byggmaterial.
Hållbarhet i Byggprojekt
Energianvändning och Uppvärmning
I hållbara byggprojekt är det av stor vikt att fokusera på effektiv energianvändning och uppvärmning. För att uppnå klimatmål inom byggbranschen är det nödvändigt att minska energianvändningen vid framställning, transport och användning av byggmaterial.
Byggnader bör utformas för att vara anpassningsbara för människors ändrade behov och för olika ändamål. Ett viktigt område att fokusera på är isoleringen, som kan bidra till att minimera energiförlusten och därmed minska uppvärmningsbehovet.
Dessutom kan installation av energieffektiva system och användning av förnybara energikällor bidra till att minska byggnadens klimatpåverkan.
Transporter och Logistik
För att uppnå Fossilfritt Sverige inom byggsektorn är det viktigt att minska klimatpåverkan från transporter och logistik inom branschen. Detta innebär att det ska arbetas för att optimera transporter, använda miljövänliga transportmedel och minska antalet onödiga transportsträckor.
Materialåtervinning är också en viktig faktor för att minska klimatpåverkan, eftersom det minimerar behovet av nyproduktion och transporter av nya byggmaterial.
Ett sätt att minska transportavstånden är att samarbeta med lokala leverantörer av byggmaterial och tjänster när det är möjligt. Detta bidrar inte bara till att minska utsläpp från transporter, utan även att stötta det lokala näringslivet.
Innovation och Teknik
Återbruk och Ny Teknik
Inom bygg- och anläggningssektorn är innovation och nya tekniker nödvändiga för att uppnå klimatmålen. Ett av de viktigaste områdena att fokusera på är återbruk och ny teknik inom materialhantering, speciellt när det gäller betong.
För att minska utsläppen kopplade till betongproduktion – en process under omvandling mot hållbarhet och minskad klimatpåverkan, särskilt inom ramen för svenska bygg- och fastighetssektorn, forskas det intensivt kring olika tekniker och metoder för att öka återbruket av materialet.
Ett exempel är att ersätta en del av cementen i betong med återvunnet material, vilket kan minska koldioxidutsläppen. Dessutom innebär återbruk av betong mindre behov av nya råmaterial och minskade transporter.
Det tekniska framsteget har även inneburit att nya, klimatsmarta material utvecklats för att minska sektorns klimatpåverkan. Exempel på sådana material är trä och biobaserade produkter som kan fungera som alternativ till betong och stål.
Dessa material har ibland en lägre klimatpåverkan och kan bidra till att minska sektorns klimatavtryck.
Utöver materialinnovationer är bygg- och anläggningssektorn också i behov av teknik som kan bidra till minskade utsläpp genom hela byggprocessen. Introduktionen av fossilfria bränslen i maskiner och fordon är en av de områden som kräver fortsatt utveckling och investeringar.
- Åtgärder för att öka återbruket av betong:
- Använda alternativa bindemedel ersättning av cement
- Återvunna aggregat i stället för jungfruliga råvaror
- Minska transporterna genom att använda lokala råvaror och material
Samverkan i Branschen
Svenska byggbranschen och anläggningssektorn är idag medvetna om sin klimatpåverkan och arbetar aktivt för att nå klimatmålen. Samverkan mellan olika aktörer i hela värdekedjan, med hjälp av samordnare inom svenska bygg- och fastighetssektorn för att effektivisera klimatomställningen och partnerskap, är en viktig faktor för att minska klimatpåverkan inom både byggsektorn och anläggningssektorn.
Samordnare och Partnerskap
För att uppnå en mer hållbar bygg- och anläggningssektor krävs det samverkan mellan olika aktörer inom branschen.
En samordnare kan vara en nyckelfaktor för att få olika aktörer att samverka och nå gemensamma mål.
Genom att bilda partnerskap och allianser mellan företag, organisationer, forskningsinstitut och myndigheter kan branschen ta ett gemensamt ansvar för att nå klimatmålen.
Ett exempel på en samordnare är Göteborgs plattform för klimatneutralt byggande, som lanserades hösten 2022.
Över 130 aktörer inom bygg- och fastighetsbranschen har anslutit sig för att samarbeta med staden, Trafikverket och andra nyckelaktörer för att accelerera övergången till en mer hållbar och klimatneutral bransch forskningssamhället kring klimatneutrala lösningar.
En annan organisation som arbetar med samordning och partnerskap inom bygg- och anläggningssektorn är Fossilfritt Sverige.
Fossilfritt Sverige har satt upp tydliga klimatmål för sektorn, såsom 50% minskade utsläpp av växthusgaser till 2030, jämfört med 2015.
För att stödja branschens arbete tas det fram verktyg och metoder som kan användas för att göra mer hållbara och klimatsmarta val.
Till exempel har IVL Svenska Miljöinstitutet, i nära samarbete med branschen, tagit fram verktyg och stöd för beräkningar av klimatdeklarationer vid nybyggnation.
Samverkan är alltså en väsentlig del i att minska klimatpåverkan och nå klimatmålen inom bygg- och anläggningsbranschen, både för branschen som helhet och för den enskilda aktören.
Genom samordning och partnerskap kan man arbeta tillsammans mot en hållbar utveckling och för att radikalt minska branschens klimatavtryck.
Sammanfattning av vikten av klimatmål för byggbranschen
Byggbranschen står inför en rad utmaningar i sitt arbete för att uppnå Sveriges klimatmål.
I enlighet med Parisavtalet, som trädde i kraft 2016, bör bygg- och fastighetssektorn förändras och minska sina utsläpp av växthusgaser för att bidra till Sveriges långsiktiga mål att ha noll nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045.
För att nå dessa mål måste flera områden inom byggbranschen förändras, som till exempel:
- Materialanvändning: Minskning av klimatpåverkan från byggmaterial genom att satsa på mer klimatsmarta material. Återvinna och återanvända befintliga material på ett effektivt sätt är också viktigt.
- Energieffektivitet: Förbättrande av energieffektiviteten i byggnader och anläggningar genom modern teknik och smarta lösningar som resulterar i lägre energiförbrukning.
- Byggprocesser: Öka användningen av hållbara och energieffektiva metoder och tekniker vid nybyggnad, ombyggnad samt förvaltning av byggnader.
Sektorer som verkar inom byggbranschen kan dra nytta av de klimatscenarier för bygg- och fastighetssektorn som tagits fram av Naturvårdsverket för att bättre kunna analysera och följa upp sina egna klimatmål.
I överenskommelse med initiativet Fossilfritt Sverige, måste bygg- och anläggningssektorn kartlägga sina utsläpp och sätta egna klimatmål senast 2022. Till 2030 och 2040 förväntas sektorn minska sina utsläpp av växthusgaser med 50% respektive 75% jämfört med 2015.
Att nå dessa klimatmål är avgörande för att säkerställa en hållbar framtid för både byggbranschen och samhället som helhet. Det kräver samarbete mellan företag, myndigheter och individer samt kontinuerlig innovation och utveckling av nya tekniker och metoder.
