En mättekniker, även kallad mätningstekniker eller mätningsingenjör, har ett brett arbetsområde inom mätning och kartläggning. Här är några av de vanligaste arbetsuppgifterna:

Utsättning och produktionsmätning

• Sätta ut punkter och linjer för olika byggprojekt som hus, broar, tunnlar, vägar etc.
• Läsa och tolka ritningar och modeller
• Överföra data från ritningar till mätutrustning som totalstationer och GPS
• Samarbeta med yrkesarbetare som behöver mätpunkter för att kunna bygga rätt

Inmätning

• Mäta in befintliga objekt och nybyggda konstruktioner
• Registrera och dokumentera mätdata
• Bearbeta mätdata till olika digitala produkter som kartor och modeller

Kvalitetskontroll

• Utföra kontrollmätningar för att säkerställa kvalitet
• Jämföra utförda arbeten mot ritningar och krav
• Kartlägga och dokumentera eventuella avvikelser

Maskinstyrning och mängdberäkning

• Styra anläggningsmaskiner med hjälp av mätdata
• Beräkna schaktade och utfyllnadsmassor vid markarbeten

Arbetsuppgift	Beskrivning
Utsättning och produktionsmätning	Sätta ut punkter och linjer utifrån ritningar
Inmätning	Mäta in objekt och bearbeta data
Kvalitetskontroll	Kontrollera att utfört arbete stämmer mot krav
Maskinstyrning och mängdberäkning	Styra maskiner och beräkna massor

En mättekniker arbetar ofta både inomhus med mätdata och ute på arbetsplatser. Yrket kräver god samarbetsförmåga och noggrannhet. Mättekniker efterfrågas inom många branscher, inte minst byggbranschen.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut för en mättekniker?

En mättekniker arbetar med att utföra olika typer av mätningar och kontroller på produkter, maskiner och anläggningar. Det kan till exempel handla om att mäta och kontrollera dimensioner, passform, planhet, rundhet, vinklar, ytjämnhet med mera.

En vanlig arbetsdag för en mättekniker kan se ut så här:

Förberedelser

• Gå igenom arbetsorder och ritningar för att förbereda dagens uppgifter
• Kalibrera mätutrustning som ska användas under dagen, till exempel toleransmätinstrument, koordinatmätmaskiner och laserutrustning
• Genomgång av säkerhetsrutiner på arbetsplatsen

Utförande av mätningar

• Positionera detaljer och produkter som ska mätas med hjälp av mallar eller fixeringsanordningar
• Mäta dimensioner, vinklar, planhet etc med hjälp av mätutrustning som passar för ändamålet
• Jämföra uppmätta värden med ritningar och specifikationer
• Dokumentera och rapportera mätresultat
• Utföra temperaturkompensering vid behov
• Justera produktionsutrustning utifrån mätresultat

Rapportering och efterarbete

• Sammanställa mätprotokoll och rapporter
• Rengöra och underhålla mätutrustning
• Administrativt arbete kring dokumentation och kalibrering av utrustning
• Återkoppling till produktionstekniker och konstruktörer vid avvikelser

Verktyg och utrustning som en mättekniker använder:

• Lämplig mätutrustning för uppgiften, t.ex.:
  • Skjutmått
  • Mikrometrar
  • Toleransmätinstrument
  • Indikatorur
  • Vinkelslip
  • Koordinatmätmaskin
  • Laserutrustning
• Dator för dokumentation
• Ritningar och specifikationer
• Mallar och fixeringsanordningar

En mättekniker behöver ha teknisk kunskap om:

• Olika mätmetoder och mätutrustning
• Toleranser och passningar
• Metrologi och kalibrering
• Material och produktionsteknik
• Kvalitetsteknik
• Dokumentation och rapportering

Förutom detta krävs noggrannhet, analytisk förmåga och problemlösningsförmåga. Mätteknikern behöver kunna utvärdera mätresultat och föreslå justeringar vid avvikelser.

Vilken utbildning krävs för att bli mättekniker?

Att bli mättekniker är ett yrkesval för dig som gillar teknik, matematik och att arbeta både ute i fält och på kontoret. Mättekniker är ett viktigt yrke inom bygg- och anläggningsbranschen.

Som mättekniker arbetar du med att mäta in och sätta ut punkter och objekt med hög precision. Detta kallas även geodetisk mätning. Mätningarna ligger sedan till grund för ritningar och kartor.

För att bli mättekniker krävs någon av följande utbildningar:

• Yrkeshögskoleutbildning till mätningstekniker
  • Omfattar minst 400 YH-poäng (2 år heltid)
  • Ger en yrkeshögskoleexamen
  • Kombinerar teori med praktik ute på företag (LIA)
• Högskoleingenjörsutbildning till mätningstekniker eller lantmäteriingenjör
  • 3 års heltidsstudier
  • Ger en högskoleingenjörsexamen
• Civilingenjörsutbildning inom geodesi och geomatik
  • 5 års heltidsstudier
  • Ger en civilingenjörsexamen

Exempel på ämnen du läser på en mätteknikerutbildning:

• Geodetisk mätningsteknik
• Laserskanning och drönarteknik
• Ritningsläsning och husbyggnadsteknik
• Mark- och anläggningsteknik
• Matematik och statistik
• Mätinstrument och mätmetoder
• Dataprogram för mätdata

Under utbildningen får du lära dig att använda moderna mätinstrument som totalstationer, GPS, laserskannrar och drönare. Du lär dig även att bearbeta mätdata i olika programvaror.

Fördelar med yrket mättekniker
Varierande arbetsuppgifter
Arbeta både inomhus och utomhus
Använda modern teknik
Bidra till samhällsbyggnad

Efter examen kan du arbeta på konsultföretag, kommuner, byggföretag eller lantmäteriet. Det råder stor efterfrågan på utbildade mättekniker.

De vanligaste arbetsredskapen och mätinstrumenten för en mättekniker

En mättekniker arbetar med att utföra olika typer av mätningar och kontroller inom industrin. För att kunna utföra sitt arbete använder mätteknikern en rad olika arbetsredskap och mätinstrument.

Vanliga arbetsredskap

Några av de vanligaste arbetsredskapen som en mättekniker använder är:

• Dator – För att kunna registrera och analysera mätdata. Även för att programmera mätutrustning.
• Mätband och tumstock – För enklare längdmätningar. Finns i olika versioner beroende på mätområde.
• Vinkelhake och passare – För att mäta och kontrollera vinklar.
• Multimeter – För mätning av spänning, ström, resistans med mera.
• Oscilloskop – För att visualisera elektriska signaler.
• Borrmaskin och slipmaskin – För att kunna montera sensorer och annan mätutrustning.

Vanliga mätinstrument

Några av de vanligaste mätinstrumenten som en mättekniker använder är:

• Tryckgivare – För att mäta tryck i gaser, vätskor och ånga. Finns i olika versioner beroende på mätområde.
• Flödesmätare – För att mäta flödeshastighet på gaser och vätskor. Ultraljud eller Coriolis är vanliga mätprinciper.
• Nivågivare – För att kontinuerligt mäta nivån i behållare. Radar, ultraljud eller hydrostatisk tryckskillnad är vanliga mätmetoder.
• Temperaturgivare – För att mäta temperatur. Pt100 och termopar är vanliga givare.
• Vibrationsgivare – För att upptäcka skadliga vibrationer i maskiner. Accelerometer är vanlig givartyp.
• Kameror – För visuell inspektion av utrustning och processer.
• Gasdetektorer – För att detektera läckage av giftiga eller explosiva gaser.

Genom att använda rätt arbetsredskap och mätinstrument kan en mättekniker utföra de mätningar och kontroller som krävs för att industrin ska fungera på ett säkert och effektivt sätt. Valet av utrustning beror på vilken typ av mätuppgift som ska lösas.

Hur ser framtidsutsikterna ut för yrket mättekniker med tanke på den tekniska utvecklingen?

Mättekniker är ett yrke med goda framtidsutsikter. Den tekniska utvecklingen innebär både möjligheter och utmaningar för yrket.

Utbildning och arbetsuppgifter

För att bli mättekniker krävs vanligtvis en gymnasial utbildning inom teknik, till exempel el- och energiprogrammet eller teknikprogrammet. Utbildningen kan också ske via komvux eller yrkeshögskola.

Mättekniker arbetar med mätning och kontroll av produkter, processer och utrustning. De använder olika mätinstrument och utför noggranna mätningar och kontroller för att säkerställa kvalitet. Mättekniker arbetar ofta på tillverkande företag inom exempelvis verkstads-, fordons- och elektronikindustrin.

Teknisk utveckling och digitalisering

Den tekniska utvecklingen går snabbt framåt och innebär nya möjligheter för mätteknikeryrket:

• Digitala och smarta mätinstrument blir vanligare, vilket effektiviserar mätprocessen.
• Automatiserad mätutrustning och industriella robotar kan utföra mätningar. Detta frigör tid för mätteknikern till mer avancerade arbetsuppgifter.
• Integrerade IT-system samlar in och analyserar mätdata på nya sätt. Detta ställer krav på IT-kunskaper.
• Simulering och visualisering i 3D blir viktigare vid konstruktion och kvalitetskontroll.

Samtidigt innebär den tekniska utvecklingen utmaningar:

• Mätteknikern måste kontinuerligt vidareutbilda sig för att hänga med i den tekniska utvecklingen.
• Konkurrensen om jobben kan öka när rutinmässiga mätuppgifter automatiseras.
• Yrket ställer högre krav på IT-kunskaper och förståelse för nya tekniska system.

Framtidsutsikter

Trots den tekniska utvecklingen bedöms efterfrågan på mättekniker vara fortsatt god. Det kommer att finnas behov av mättekniker med specialistkompetens inom nya teknikområden. Yrket kommer dock att förändras och ställa högre krav på flexibilitet.

Mättekniker med bred kompetens och förmåga att snabbt sätta sig in i ny teknik har goda framtidsutsikter. De har möjlighet att utvecklas mot mer kvalificerade roller, till exempel kvalitetsingenjör eller projektledare.

Källor

https://teknikhogskolan.se/nyheter/5-fragor-till-en-matningstekniker/ https://www.framtid.se/yrke/mattekniker-matningstekniker