Varför är det så dyrt att bygga i Sverige?

Byggandet i Sverige har länge präglats av höga kostnader och långa processer. För den vanliga svensken innebär detta att det är svårt att hitta ett överkomligt boende, särskilt i storstadsregionerna. Men varför är det egentligen så pass dyrt att bygga i vårt land? Här reder vi ut de främsta orsakerna enligt mig.

Nyckelinsikter

• Höga löner i byggbranschen driver upp kostnaderna markant.
• Importerade och avancerade byggmaterial är dyra.
• Omfattande regelverk och standarder gör processen längre och mer komplicerad.
• Höga skatter på arbete och material bidrar till de höga kostnaderna.
• Svenskarnas höga krav på byggnaders kvalitet och hållbarhet ökar självklart prislappen.
• Bättre utbildning av arkitekter och projektörer i kostnadsmedvetenhet skulle hjälpa.

Varför kostar det så mycket att bygga i Sverige?

Byggbranschen i Sverige brottas sedan länge med utmaningen att hålla nere kostnaderna. Idag har Sverige den dyraste byggsektorn i Europa, och priserna bara fortsätter att stiga för varje år även om man beaktar fundamentala skillnader i löner, skatter etc (1). Låt oss titta närmare på vad det beror på:

Höga löner driver upp kostnaderna

Sverige har en hög lönenivå inom de allra flesta yrken, inklusive byggbranschen. En byggnadsarbetare har i snitt en månadslön på 36 900 kr, vilket är betydligt högre än i många andra europeiska länder (2). Även tjänstemän inom sektorn, som ingenjörer och arkitekter, har bra löner på över 45 000 kr i månaden (3). Dessa lönenivåer bidrar starkt till de höga byggkostnaderna.

Lönenivåerna inom byggsektorn har stigit kraftigt sedan 1950-talet. En byggnadsarbetare tjänade då i snitt 5000 kr. Ökningen beror främst på den svenska modellen med starka fackföreningar, generell välståndsutveckling samt politiska beslut som höjt skatterna.

Dyra material och importkostnader

Mycket av de material och maskiner som används inom bygg kommer från import, vilket driver upp kostnaderna. Även när materialet produceras i Sverige är det ofta avancerade produkter, såsom isoleringsmaterial, som är dyra att framställa. Dessutom används exklusiva material allt mer, såsom natursten och massivträ, vilket också påverkar totalkostnaden.

Här är några exempel på innovativa och billigare byggmaterial som skulle kunna användas i större utsträckning:

• Massivträ som KL-trä för att ersätta betong i bjälklag och väggar.Produceras av inhemsk råvara och ger snabbare byggtider.
• Återvunnen plast för att tillverka kompositmaterial som kan användas i stället för trä och metall.
• Sampackad jord/grus för att ersätta traditionellt tegel i inner- och ytterväggar. Billigare och mer hållbart.
• Produkter av svampmycel som isolering och emballage. Växer snabbt på avfall från jordbruk.
• Solceller integrerade i tak och fasader som ersätter traditionella material och ger egen el.
• Återanvändning av byggdelar såsom fönster, dörrar och tegel från rivningar. Mindre spill.

Omfattande regleringar och standarder

Den svenska byggbranschen är hårt reglerad med omfattande regelverk, standarder och krav som måste uppfyllas. Det handlar om allt från arbetsmiljö och säkerhet till tillgänglighet, energieffektivitet och mycket annat (4). Att hantera alla dessa regleringar och certifieringar gör byggprocessen lång och komplicerad, vilket i sin tur driver upp kostnaderna markant.

Här är några konkreta exempel på regleringar inom byggbranschen i Sverige som fördyrar och förlänger byggprocessen:

• Omfattande tillgänglighetskrav som hissar, ramper och breda dörrar i all nyproduktion, även småhus. Kräver anpassade ritningar och utförande.
• Strikta energikrav som går utöver EU-direktiv. Krav på viss isoleringstjocklek, fönsterkvalitéer, ventilationssystem osv.
• Obligatorisk kontroll och certifiering av konstruktionens hållfasthet av oberoende granskare. Tar tid och kostar pengar.
• Krav på arbetsmiljösamordnare och skyddsronder under hela byggtiden, även mindre projekt. Leder till många möten och administrativ tid.
• Bullerkrav som begränsar när på dygnet viss byggverksamhet får utföras, samt krav på bullerdämpande åtgärder.
• Långa handläggningstider för att få bygglov, ibland över 1 år för större projekt i attraktiva lägen.

Höga skatter på material och arbete

Även skattesystemet i Sverige bidrar till de höga kostnaderna inom byggsektorn. Det handlar dels om höga momsnivåer på material, maskiner och tjänster. Dels om arbetsgivaravgifter och inkomstskatter som gör att lönekostnaderna blir mycket höga. Sammantaget kan man säga att skattetrycket i Sverige är en stor del av förklaringen till de höga byggkostnaderna.

Sverige har det högsta skattetrycket på arbete inom EU, vilket påverkar byggsektorn kraftigt. Skattesatsen för arbetsgivaravgifter och egenavgifter ligger på över 30 procent i Sverige, att jämföra med EU-snittet på cirka 20 procent.

Även momssatsen i Sverige på arbetskostnader inom bygg ligger på 25 procent, medan den i många EU-länder ligger på 15-20 procent. Exempelvis har Tyskland 16 procent, Polen 8 procent och Storbritannien 0 procent moms på arbetskraften vid nybyggnation.

På vissa byggmaterial ligger den svenska momsen på 25 procent, medan länder som Belgien, Frankrike och Spanien har 10 procent. Detta gör importerade material dyrare i Sverige.

Höga krav från beställare

Den generella standarden för byggnader och bostäder i Sverige är väldigt hög. Svenskarna ställer stora krav på kvalitet när det gäller utformning, materialval, inredning med mera. Även kommuner och myndigheter har högt ställda krav vad gäller till exempel tillgänglighet och hållbara material. Dessa förväntningar från kunder och samhälle leder till att byggherrarna inte kan, eller inte vågar, bygga med lägre standard för att sänka kostnaderna.

De höga kraven är bra för hållbarhet och komfort men orimliga när målet är att bygga billigt, t.ex. för unga eller låginkomsttagare. Då behövs enklare lösningar och sänkta förväntningar på ytor och standard för att få ner totalkostnaden. Balansgång mellan kvalitet och prisvärt.

Bristande kostnadsmedvetenhet hos arkitekter

Ytterligare en bidragande orsak är att många arkitekter, ingenjörer och projektörer saknar förståelse för kostnadsaspekter inom byggandet. Utbildningen har ofta fokus på design och teknik, men inte på kostnadseffektivitet. Det leder i sin tur till dyrare lösningar än vad som egentligen behövs. Bättre utbildning och uppföljning i detta avseende skulle kunna bidra till smartare och billigare byggprojekt.

Så kan vi bygga billigare i Sverige

Det finns en hel del åtgärder som skulle kunna bidra till minskade byggkostnader i Sverige. Här är några konkreta förslag:

• Satsa på bättre konkurrens – Idag domineras marknaden av några få stora byggbolag. Ökad konkurrens skulle pressa priserna.
• Lättnader i regler och skatter – Staten bör se över möjligheter att förenkla för branschen genom att skrota onödiga regler och sänka vissa skatter.
• Industrialisering av byggprocessen – Ökad prefabricering av komponenter under kontrollerade fabriksförhållanden kan göra byggandet billigare.
• Nya och billigare material – Mer forskning bör satsas på att hitta nya smarta material som är billigare än de vi använder idag.
• Utbilda för kostnadsmedvetenhet – Arkitekter och ingenjörer måste lära sig mer om hur man bygger klokt och kostnadseffektivt.
• Sänk kundernas förväntningar – Byggherrar måste våga stå emot höga krav från kunder för att kunna bygga billigare utan att tumma på kvalitet.

Slutsatser

• Det är orimligt dyrt att bygga i Sverige idag, både bostäder och andra fastigheter.
• Höga löner, dyra material, omfattande regler och höga skatter driver upp kostnaderna.
• Men även höga förväntningar hos kunder och bristande kostnadsfokus hos ingenjörer bidrar.
• Med modiga politiska beslut, nya arbetssätt och ökad konkurrens går det att bygga billigare, annars riskerar bostadsbristen att bli ännu värre, särskilt för unga och låginkomsttagare.

Nu har du fått en initierad bild av varför byggkostnaderna i Sverige är så exceptionellt höga. Med ökad medvetenhet inom branschen och samhället finns det dock stora möjligheter att vända trenden och bygga mer till överkomliga priser.

Referenser:

1. SBUF, ”Byggkostnader för bostäder i Sverige jämfört med andra länder”, https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1666420/FULLTEXT01.pdf
2. Byggföretagen, ”Så mycket tjänar en byggnadsarbetare, 2023”, https://byggforetagen.se/app/uploads/2023/02/Lönerapport_20230215.pdf
3. Statsskuld.se, ”Lön byggnadsingenjör, 2023”, https://statsskuld.se/jobb/lonestatistik/byggnadsingenj%C3%B6r-h%C3%B6gskoleingenj%C3%B6r
4. Boverket, ”Om Boverkets byggregler, BBR, 2023”, https://www.boverket.se/sv/byggande/regler-for-byggande/om-boverkets–byggregler-bbr/